Studenten, Steinkjer, Norge, 22/3 2008

Vår första utlandsspelning, dessutom på 2008 års upplaga av klassiska Påskepønk. Med olika åsikter om resväg tog vi det säkra före det osäkra och drog iväg tidigt. Systemet på landsbygden hann öppna lagom till en vit buss med fyra yra punkare sprätte ur. Efter andra ölen förekom uppmuntrande försök till allsång från enskilda delar av bandet.

Vi anlände precis när kyrkklockorna i Steinkjer satte igång med en påsksalut som säkerligen pågick i en kvart. Vi blev suveränt mottagna men vår raider med krav på champagnebrus hade man struntat fullständigt i. Alla fick öl utom gitarrmongot som skulle köra hem samt jag som blve tvingad att dricka minst en kaffe innan jag fick smaka öl. Man har ju hört en del om norskt kaffe men det var välbehövligt och dessutom en kvickt avklarad historia. Sen fick vi grymma pizzor och norskt hembränt. Lokala Dirty Toilets var mycket äldre än jag föreställt mej och för en gångs skull var vi det yngsta bandet.

Vi gick upp och kände på scenen som föreföll enorm. Eller om det var den stora ljusriggen som gjorde att det kändes större än vad det var. Sen genomförde vi världshistoriens sämsta soundcheck och försvann ner i källaren till våra öl igen. Det kom fram en massa lokala yngre pønkare och underhöll oss och vi knaprade rester av maten och bara hade det mysigt.

Dirty Toilets som var först ut var försenade och började nog inte spela förrän det var bara nån minut kvar tills vi var schemalagda på scen. Det var en härlig energi och publiken var som i gamla goda tider med flygande öl och häcklande kommentarer. Tyvärr var det inte så mycket folk just framför scen trots snack om 170 inlösta. Jag stod och försökte komma ihåg texten på vår femte låt och spanade in lämpliga offer i publiken att hetsa emot ifall det skulle krävas.

Vi blev presenterade av en tvåmeters norrman och sen var det bara att köra. Rent musikaliskt var vi långt ifrån det hårdaste bandet på kvällen men vi gick ut med full energi och ökade hela tiden. Vi hade sjysst med publik ett tag men sen var det som om alla fick slut på öl samtidigt och det blev tomt ett tag, och när dom väl kom tillbaka var vi redan i sista låten. Men för att vara ett lallband från andra sidan gränsen fick vi bra respons, och frånsett lite dåligt ljud i medhörningen och nån småmiss gjorde vi en jävligt bra spelning.

Efteråt gick jag runt och småsnackade med lite folk som överlag sa att dom hade förväntat sej nåt mer typiskt svenskt och blivit positivt överraskade. Jag var positivt överraskad av alla vackra norska flickor. Och att ölen fortfarande var fri.

Kvällens headliner, brittiska Special Duties, gick sen upp och drog tillbaka klockorna till 77. Och publiken tände till. Jag försökte ta några bilder men jag förstod inte hur kameran fungerade och det blev mest bara svarta bilder eller perfekta bilder på publikens skor.

Efter allt var över gick vi runt lokalerna ett par gånger för en sista chans till umgänge med publiken innan vi drog ner till efterfesten i källaren. Det blev lite uppdelat till en början med fyra svenskar vid ett bord samt en hel drös norrmän och britter i andra delen av lokalen, men allt eftersom blev det en stor klump av det hela. Att ölen fortfarande var fri tog jag som en invit men när jag insåg att jag stod utomhus i femhundra minusgrader och snackade med nån som jag inte förstod ett ord av vad han sa var det nog kanske dags att bryta upp. Vår nyktre gitarrist skulle dessutom behöva köra en längre väg tillbaka då den väg vi tog på morronen var avstängd.

Samtidigt hade det blivit rejält jävla kallt utomhus och bussen höll inte värmen i baksätet så vi höll på att frysa ihjäl på vägen hem. När solen gick upp i Åre blev det inte direkt varmare. Det blev bara kallare och kallare för varje meter vi tog. Vi hade två öl kvar i bussen och dom gick åt kvickt, sen blev det bara nån sorts pølse och sen förska göra det bästa av resan hem. Fyllona somnade och dom andra satt och pratade strunt.

Jag hamnade i min egen säng vid halv nio på morronen och sov till tre på eftermiddan innan jag tvingade morsan att hämta upp mej och laga käk åt mej och låta mej sova framför teven hemma hos henne. Kanske inte helt populärt med tanke på att hon hade blivit del av dom grupp-sms jag drog iväg mellan tre och fyra på natten.

Vi hade en fantastisk kväll och det var helskönt att slippa oroa sej över nånting under en spelning. Steinkjer Pønkrock City gjorde allt jobb åt oss. Så borde det vara varje gång. Tack till Odd Arne, Laffen, tjejerna i baren, dom andra banden och alla andra.

Det ryktas att spelningarna ska komma på DVD eller ljudupptagning senare. Och om det var nån som tog några bilder på oss får ni gärna skicka dom till oss så vi kan förgylla hemsidan.

// Mr Rock

[kolla på bilder från spelningen] ••• [tillbaka till livesektionen]