Jämtlands läns bibliotek, Östersund, 7/7 2007

Första spelningen med Boxtavsbarn.

För att få spelningar i Östersund krävs kontakter eller kosing. Så vi fick fundera över vilka kontakter vi hade. En briljant plan var att spela på ställen man normalt inte förknippar med punk och högljudd musik. Bibblan dök upp som den perfekta arenan. Efter att ha frågat snällt var det bara att tuta och köra.

Förarbetet tog en hel del tid, och som vanligt fick Rhudorff göra det mesta jobbet eftersom det är han som har koll på ljudet. Att bära undan dyra designermöbler, lampor för tusentals kronor och annat vi inte ville att nån skulle fördärva tog också sin tid. Att fixa dekoren och dödskalle-ballongerna tog en dryg timme för tre personer att rigga!

Folk börjde anlända, bland annat några handikappade och deras ledsagare. Fräsigt tyckte vi, men var lite oroliga eftersom dom verkar ha väntat sej nån sorts dansmusik, med dragspel och fioler. Något lättade såg vi hur det även dök upp både unga punkare och medelålders bekanta.

Vi drog igång med fullt ös, Snuvan med lösnäsa och Laban med väldigt mörka svetsglasögon, så det hördes ända ner till bussgatan. Där hörde några av de överförfriskade herrar att det var röj på biblioteket och kom dit för att undersöka. Det blev ett väldans drag på dom och några av de yngre punkarna som tordes hoppa med i musiken. Det var väldigt roligt att spela och även dom som inte röjde såg ut att uppskatta spektaklet.

Vi spelade inte helt rätt men hade jäkligt kul. Mellansnacket som tagit enorma proportioner i replokalen blev visserligen lite tunnare än vi räknat med. Det berodde inte riktigt på nervositet, vi kände oss rätt lugna, men vi hittade inte riktigt nerven och ingången i det gafflande vi i normala fall är kapabla till. Publiken var ändå med på noterna - och det är häpnadsväckande hur många av dom som jobbar på ett tråkigt företag...

Själv blev jag placerad mitt under strålkastarna så jag blev i vanlig ordning väldigt varm. Förutseende som jag är hade jag med min trogna hårdrockshandduk att torka mej med emellanåt. Gamla gubbar som vi får ha såna här saker för sej.

För att spexa till det lite hade jag på mej ett par fräsiga svetsglasögon när jag gick upp på scenen. Det såg tufft ut från publikens håll, men jag såg inte ett dugg. Dom åkte av efter en halv låt eftersom jag inte hittade rätt på strängarna. Jaja, en rätt fräsig bild blev det i alla fall.

Så trots lite felspel och sånt jidder var det en riktigt bra spelning. Ser fram emot spelningen på Stocke Titt i morgon. Får se hur vi låter då. Premiärnerverna kanske har lagt sej lite och vi kan möjligtvis spela lite rättare.

Vi ropades in för två extranummer, och det får väl ses som ett gott betyg i den här stan!

Stort tack till alla som öste på golvet!

//dr Laban Luger,
2007-07-08

[kolla på bilder från spelningen] ••• [tillbaka till livesektionen]